Minna Lindberg: Vad ska vi ha fokus på när PISA-kurvan pekar nedåt?

I dag publicerades nyaste PISA-resultaten. Kanske inte helt oväntat fortsätter trenden vara sakta men säkert nedåtgående. Ser man på resultaten på längre sikt än senaste mätningsrundan, är det nog en rätt dramatisk nedgång dessutom. Men vad ska vi tänka om resultaten?

Även om mätningen endast är en mätare av flera, och som inte ställer resultaten i förhållande till våra läroplaner, är det en viktig signal vi får i OECD jämförelsen. Särskilt oroväckande, tänker jag, är att resultatet visar att de sämre blir allt fler och får sämre resultat och de högpresterande blir färre och får inte längre lika höga poäng. Massan där i mitten följer med. Faktum kvarstår: våra elevers kunskapsnivå har sjunkit och det är oroväckande. Sjunkande trenden framgår även i andra mätningar. Det kommer också senare under året att publiceras en skild rapport över de svenskspråkiga skolornas resultat, men de resultaten får vi ännu vänta på.

Det har också gjorts ett antal utbildningspolitiska åtgärder och en del av dem kommer säkert att ha positiva effekter för lärande och kunskapsnivån, men om kunskapsgaranti eller reformen av stödet för lärande kommer att ha effekter kan vi inte veta ännu då det är färska reformer. Men helt klart finns det skäl att se över systemet i sin helhet, istället för att fortsätta placera om bitar i lapptäcket. Det kommande arbetet med läroplansreformen kunde vara en möjlighet att se över hela grundskolan som helhet. Det är också centralt att systematiskt mäta och följa upp vilka effekterna av de reformer som gjorts faktiskt får i praktiken.

Det är viktigt att se till att effekterna av enskilda utbildningspolitiska reformer utvärderas. Samtidigt bör man kunna slå fast utbildningens kärnuppgifter och se på utbildningens kontinuitet och barnens utbildningsväg som en helhet.

Men det är klart - på ett komplext samhällsproblem som nedåtgående kunskapsnivå finns ingen quickfix. På samma sätt som att utbildningspolitik är en uthållighetsgren där resultaten av åtgärderna märks först efter åratal, är också lärandet en uthållighetsgren.

Ett av resultaten tyder också på att unga i dag uppvisar mindre uthållighet i sitt lärande än tidigare. Att stärka uthållighet för lärandet är inget skolan kan göra ensam, utan kräver nära samarbete med skolan och hemmen. Även i grundskolans framtidsvision lyftes uthållighet som ett grundläggande tema. Och att lära sig är långsiktigt och hårt arbete - för såväl lärare, personal, hemmen och naturligtvis för eleven själv. Hur stärker vi uthållighet i ett samhälle som belönar snabbhet, förenklingar och komprimeringar?

Samtidigt vet vi att ett PISA resultat inte är avgörande, utan i slutändan handlar det om hur ungdomarna klarar sig i livet efter grundskolan, vilka möjligheter de har för fortsatta studier, hur de mår och hur nöjda de är med livet.

Larm efter PISA-raset: Fler unga riskerar att hamna efter

Elevernas kunskaper fortsätter att sjunka, visar de färska PISA-resultaten. Kommunförbundet varnar för att allt fler unga lämnar grundskolan utan tillräckliga färdigheter för fortsatta studier och arbetslivet, samtidigt som skillnaderna mellan eleverna växer.