Tommy Pohjola: Vi måste sluta prata om att Finland avfolkas

”Landet avfolkas”, till och med TÖMS - jonejherregud, är en vanlig kommentar när en skola stänger eller en budget skärs ned. Siffrorna säger något annat. Vid utgången av 2020 hade Finland 5 533 793 invånare, fem år senare 5 652 881. Vi är fler än någonsin.

Totalsiffran döljer ändå vem som vinner och förlorar. Under 2025 växte folkmängden i 77 kommuner och minskade i 227. Tillväxten bygger dessutom på invandring, och ökningen var nästan hälften mindre än året innan. MDI:s prognos räknar med att bara 39 kommuner växer fram till 2050, främst större städer och deras omland.

Människor försvinner alltså inte, de flyttar. Vad betyder det för landsbygden?

Vi tar en titt på servicen. Över 5 000 skolor har lagts ned sedan 1960. Demografen Fjalar Finnäs har för länge sedan påpekat att de små skolorna är en signal om avfolkade byar, inte problemet i sig. I Svenskfinland innebär en nedlagd byskola ofta att också närservicen på svenska försvinner.

För det andra ekonomin. När unga vuxna flyttar åldras befolkningen och skatteunderlaget smalnar, medan kostnaderna för vård och fastigheter består. Kommuner som investerat i hopp om tillväxt kan få räkningen: Ingå växte med 70 invånare mellan 2020 och 2025, men lånen steg från 2 495 till 6 419 euro per invånare.

För det tredje berör det fler än landsbygden. Agronomiliitto varnar i ett utlåtande om att en tömd landsbygd hotar livsmedelssystemet och virkesförsörjningen.

Någon enhetlig lösning finns inte. Forskare vid Jyväskylä universitet har visat att urbaniseringen förklarar utvecklingen i landsbygdens lokalcentra och kring städerna, men inte nedgången i den glesaste landsbygden. Olika orter behöver olika politik.

Så nästa gång någon i fullmäktige, eller i riksdagen, i någon lobbyorganisation eller bara på krogen över en öl säger att Finland töms: be om siffrorna för just er kommun. Fråga vart de flyttar som lämnar er, och vilken service ni kan hålla uppe om flyttströmmen inte vänder.

Siv Sandberg: När skolan, vården och makten försvinner – vad ska vi då ha kommunerna till?

Kommunstrukturdebatten är tillbaka, men den utspelar sig i ett helt nytt kommunlandskap. När vården flyttat bort, skolorna pressas och den lokala demokratin utmanas räcker det inte längre att diskutera kommungränser. Frågan är vad som i framtiden ska kvalificera en kommun att vara kommun.