När hotbilderna förändras mobiliseras både kommun och kyrka också i Kyrkslätt

Kyrkslätts centrum påminner om en kaotisk byggplats. Det gamla köpcentret har rivits och jämnats med marken. Nu omges platsen invid biblioteket av staket, skyltar och förbudsmärken.

De nedgångna betonghusen mellan Kommunhuset och kyrkan ska likaså rivas och bereda plats för nya bostadshus. Största delen av hyresgästerna har flyttat ut, vilket stärker känslan av att vistas i ett spökkvarter.

– Jag välkomnar byggplanerna. Den gågata som ska anläggas här kommer att omges av bostadshus, vilket ökar trivseln i centrum, säger Heikki Saarnio, ledande beredskaps- och säkerhetsexpert på Kyrkslätts kommun.

Beredskapen att värja sig mot kriser har varit på allas läppar under den gångna veckan.

Åtminstone tre beväpnade ukrainska drönare har förirrat sig till finskt territorium i Kouvola, Luumäki och Parikkala i sydöstra Finland. Drönarnas militära mål var oljehamnen i Björkö (Primorsk) i Viborgska viken, men Rysslands gps-störningar fick drönarna att ändra kurs.

– Vi litar på Försvarsmaktens, Polisens och räddningscentralernas förmåga att hantera de här situationerna. Kommunerna har en ganska underordnad roll i hanteringen av dessa hot än så länge, säger Saarnio.

Nytt fokus på militära hotbilder

Vi träffas i översta våningen i Kyrkslätts kommunhus med utsikt över centrum. Här träffas kommunens ledning med jämna mellanrum, bland annat för att diskutera beredskapsplaner.

– Säkerhetsläget har förändrats, vilket innebär att vi fokuserar mer på väpnade konflikter än tidigare. Å andra sidan måste vi vara beredda på en lång rad av olika säkerhetshot såsom olyckor och miljökatastrofer. 

Heikki Saarnio har klart för sig vad som är kommunens främsta ansvar ifall en kris av stora mått slår till.

– Vår främsta uppgift är att se till att el- och vattenförsörjningen fungerar normalt i kommunen. Och så är det viktigt att vi går ut med information om säkerhetssituationen i samarbete med relevanta myndigheter.

Valet av informationskanal beror på beror på omfattningen av krisen och den ledande myndighetens rekommendationer.

– Om det gäller kriser av mindre omfattning kan det räcka med ett meddelande på kommunens webbsida. I större kriser kan det finnas skäl att gå ut med information i radio och tv eller skicka sms till alla kommunens invånare. 112-appen är också en viktig kanal, säger Saarnio.

Övningar med grannkommuner

Den regionala beredskapscentralen i Kyrkslätt ordnar regelbundet övningar inför krissituationer i samarbete med grannkommunerna.

– Vi har över 60 volontärer som deltar aktivt i beredskapscentralens arbete. Merparten av verksamheten bygger på ett samarbete med Försvarsutbildningsföreningen MPK. En del av aktionsövningarna försiggår i kommunens så kallade situationsrum, förklarar Saarnio.

På några hundra meters avstånd från kommunhuset finns ett skyddsrum nere i underjorden. När vi besöker skyddsrummet pågår basketträningar där lokala ungdomar i åttonde klass visar upp sin dribblingskonst.

– Till vardags fungerar den här lokalen som sporthall. Vi har beredskap att omvandla hallen till ett skyddsrum på 72 timmar i krissituationer. Allt det du ser här kan monteras ned och föras bort relativt snabbt.

Saarnio understryker att största delen av de skyddsrum som administreras av kommunen finns i kommunala fastigheter såsom skolor, sporthallar eller bibliotek. Om det inte finns ett skyddsrum i anslutning till arbetsplatsen ska man ta skydd inomhus eller i källarlokaler, förklarar Saarnio.

Kommunala beredskapsplaner

Kyrkslätt har i likhet med alla andra finländska kommuner en juridisk skyldighet att utarbeta en beredskapsplan. Utvecklingschef Ari Korhonen på Kommunförbundet har bra pejling på den kommunala beredskapen.

– Läget ser bra ut. Alla landets 308 kommuner har utarbetat egna beredskapsplaner. Dokumentationen är i skick, säger Korhonen.

För små kommuner med skrala resurser kan det vara svårt att frigöra arbetskraft för beredskapsplaneringen. Enligt Korhonen är det allt fler kommuner som samverkar för att lösa ekvationen.

– Flera mindre kommuner i Egentliga Finland samarbetar kring beredskapsplaneringen genom att dela på en tjänsteman som svarar för flera kommuners beredskapsplaner. På det här sättet uppstår synergier, säger Korhonen.

Ny beredskapslag i görningen

Justitieministeriet har utarbetat ett nytt förslag till beredskapslag som gick på remiss från december till och med den 27 februari.

– Vi är på det stora hela nöjda med lagförslaget. Lagen preciserar kommunernas ansvar i krissituationer. Kommunernas främsta skyldighet är att skydda befolkningen, ansvara för infrastrukturen och se till att folk förflyttas till trygghet om det finns skäl att vidta sådana åtgärder.

Enligt Statsrådets webbsida ska lagförslaget överlåtas till riksdagen i augusti i år.

– Vi har för kommunens del inga invändningar mot de nya skrivningar som finns i lagförslaget. Den nya lagen är bra, säger Saarnio.

Kyrkans andliga beredskap

Beredskapen att handskas med kriser bygger på ett långvarigt samarbete med evangelisk-lutherska kyrkan.

– Vi är just nu i färd med att uppdatera beredskapsplanen i Kyrkslätts kyrkliga samfällighet. Justeringarna gäller främst formuleringar kring församlingens samarbete med Västra Nylands välfärdsområde, säger Fred Wilén, kyrkoherde i Kyrkslätts svenska församling.

Församlingens beredskap handlar i huvudsak om olika sätt att erbjuda själavård och öppna kyrkans dörrar för andakter och minnesstunder då krisen slår till. Kriserna kan gälla allt från olyckor och militära angrepp till enskilda dödsfall i kommunen som försätter en gemenskap i chocktillstånd.

– Då en medarbetare drunknade på vår lägergård ordnade vi en minnesandakt därpå följande dag. Över 150 personer deltog. Det är viktigt att ge utrymme för den kollektiva sorgen, säger Wilén.

Vad är det viktigaste att tänka på i dessa situationer?

– Att bekräfta sorgen och att reagera snabbt genom att ge människor möjligheten att sörja tillsammans. För de sörjande är det oftast viktigare att tända ett ljus i kyrkan och sörja i stillhet än att någon sätter ord på sorgen. För oss kyrkligt anställda är det viktigt att vi är lyhörda i dessa situationer.

Fred Wilén får medhåll av kollegan Petri Määttä som är beredskapschef på Kyrkostyrelsen i Helsingfors.

Fler församlingar än kommuner

– Det finns 343 församlingar och 308 kommuner i det här landet. Vi finns över allt i hela landet. Kyrkan har gedigen kunskap om hantering av sorg i krissituationer, säger Määttä.

Församlingarna deltar regelbundet i kommunernas beredskapsövningar.

– Det är viktigt att roll- och ansvarsfördelningen mellan myndigheter, frivilligorganisationer och kyrkan är klar under normala förhållanden. När krisen slår till är det för sent att klura ut vem som ansvarar för vad.

Allt färre finländare hör numera till kyrkan. Innebär det här att ni tonar ned det kristna budskapet i samband med minnesstunder?

– Vi frågar inte efter medlemskap eller trosinriktning när vi möter människor på minnesstunder. Sedan tror jag att de flesta är införstådda med att våra kyrkor har med kristendomen att göra.

Ryssland har attackerat kyrkor i kriget mot Ukraina. Är kyrkorna trygga samlingsplatser?

– Vi har beredskap att ordna gudstjänster och andakter i andra lokaler ifall det utbryter krig. Den beredskapen testades redan under coronapandemin då vi tvingades tänka om i många avseenden, säger Määttä.

Ellen Forsström: Är Finland klassens bästa då det kommer till beredskap inom EU?

Finlands beredskap intresserar i Bryssel. Det finns en tanke om att vi i EU:s nordliga östgräns i alla fall är de som vet hur man hanterar förändringar i säkerheten.