Kommunerna behöver långsiktig reform – Karhunen efterlyser mod och samarbete
Vi är mitt i en demografisk förändring av fundamental betydelse. Den naturliga befolkningsökningen har varit negativ sedan 2016, påminner Kommunförbundets VD Minna Karhunen.
Kommunerna har blivit mer divergerande i invånarantal, ekonomi och näringsstruktur. Tillväxtcentra förstärks genom invandring och intern inflyttning, vilket ökar servicebehovet och kräver stora investeringar.
– Kommunerna har i allt snabbare takt blivit allt mer olika, särskilt i fråga om invånarantal, ekonomi och näringsstruktur. Utvecklingen polariseras: i tillväxtcentrumen ökar befolkningen tack vare invandring och inflyttning från resten av landet. Detta ökar servicebehovet och kräver omfattande nyinvesteringar. Samtidigt försvagas inkomstbasen i landsbygdsdominerade kommuner med avtagande befolkning och servicekostnaderna per enhet ökar, sade Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen under förbundskongressen på torsdagen i Helsingfors.
Säkerhetspolitiska oroligheter och nya hot har dessutom skakat framtidstron. Karhunen poängterade att kommunerna måste svara med smart anpassning och förnyelse av arbetssätt och strukturer – inte genom att ge upp. Hon framhöll behovet av en modig nationell granskning av kommun- och servicestrukturen.
Läs också:Kommunförbundets förbundsdelegation 2025–2029 har valts
För att på lång sikt kunna omstrukturera systemet föreslår hon ett övergripande, parlamentariskt förankrat arbete som sträcker sig över regeringsperioder. En sådan process borde definiera: vad kommunernas servicelöfte innebär, vilken struktur som krävs för att uppfylla det samt hur resurser och finansieringssystem måste utformas för att löftet ska kunna hållas.
Kongressen granskade även Kommunförbundets arbete 2021–2024, en period präglad av omfattande reformer och kriser. Under coronapandemin förhandlade förbundet fram full ersättning till kommuner och samkommuner. De stödde mottagandet av ukrainska flyktingar samt hanterade utmaningar från energikrisen. Införandet av välfärdsreformen 2021 innebar stort omställningsstöd. Under våren 2025 överfördes ansvaret för sysselsättningstjänster till kommunerna, där Kommunförbundet agerat aktivt i beredningsarbetet.
Hösten 2023 justerade Finansministeriet beräkningsmodellen för vårdreformen och hotade med nedskärningar på över 400 miljoner euro. Tack vare förbundets påverkan kunde dessa spridas på perioden 2025–2027. Som följd av vårdreformen sänktes medlemsavgifterna med 30procent, och 51 anställda lämnade förbundet i samband med omställningar.
Kommunförbundet har under denna period varit en aktiv debattpartner. Under 2024 deltog dess experter i 125 arbetsgrupper, lämnade 317 utlåtanden och hördes i riksdagsutskott vid 75 tillfällen.
Avslutningsvis betonade Karhunen att i ljuset av den demografiska förändringen och ekonomiska pressen är Kommunförbundets roll som strategisk utvecklingspartner och aktiv intressebevakare viktigare än någonsin. Hon efterlyste ett långsiktigt och gemensamt framtidsperspektiv för kommuner och städer via parlamentariska processer över flera regeringsperioder.