Efter kritiken: Svensk bildning har stärkts i Kyrkslätt
Trots flera år av konflikter kring den svenska bildningen i Kyrkslätt bedömer både politiker och tjänstemän att situationen har förbättrats.
Numera är de svenskspråkiga i kommunen överlag rätt nöjda med situationen inom bildningen, enligt fullmäktigeordförande Tony Björk (SFP).
– I Kyrkslätt har vi en egen svensk nämnd för fostran och utbildning som lyder direkt under styrelsen. I Kyrkslätt har vi också numera en egen svensk undervisningschef, som bildningsdirektör Ikonen valde att ska lyda direkt under sig i stället för att vara underställd den finska undervisningschefen.
Den svenska undervisningschefen, Ulrika Willför-Nyman, tillträdde i december 2023 efter flera år av debatt om svenskans ställning inom bildningssektorn.
Björk anser ändå att det finns en detalj som kunde förbättras.
– Den svenska småbarnspedagogiken borde lyda under den svenska bildningssektorn i stället för att vara sammanslagen med den finska småbarnspedagogiken.
Detta har hänt
År 2021 omorganiserades bildningsförvaltningen i Kyrkslätt under bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen. Den svenska och finska bildningen slogs samman, vilket väckte omfattande kritik bland svenskspråkiga politiker, lärare och organisationer.
Valet av Eeva-Kaisa Ikonen till bildningsdirektör överklagades av Mikael Flemmich. År 2023 slog Helsingfors förvaltningsdomstol fast att valet hade skett på ett lagstridigt sätt eftersom meritjämförelsen inte hade presenterats korrekt.
Kommunen kritiserades också för att ha utsett Astrid Kauber till utbildningschef trots bristande kunskaper i svenska.
Hösten 2023 ändrade Kyrkslätt kurs och anställde en egen svensk undervisningschef, Ulrika Willför-Nyman.
I dag anser flera företrädare för den svenska verksamheten att den svenska bildningen har stärkts och att situationen är betydligt lugnare än under konfliktåren.
Flera år av kritik
Bakgrunden till diskussionen är en serie omstridda beslut inom Kyrkslätts bildningsförvaltning.
Debatten tog fart när Eeva-Kaisa Ikonen valdes till bildningsdirektör i stället för Mikael Flemmich, som då var rektor för Winellska skolan och tillfällig innehavare av tjänsten. Valet väckte stark kritik bland delar av det svenskspråkiga Kyrkslätt.
Ikonen ansågs bland annat inte ha tillräckliga kunskaper i svenska för tjänsten. Flemmich överklagade beslutet till Helsingfors förvaltningsdomstol.
När Ikonen tillträdde omorganiserades förvaltningen så att den svenska bildningen slogs samman med den finska. Även det möttes av kraftiga protester från lärare, organisationer och svenskspråkiga politiker.
Två år senare väckte det ytterligare kritik när Astrid Kauber utsågs till utbildningschef för både den finska och svenska utbildningen trots mycket begränsade kunskaper i svenska.
Bland andra Folktinget, lokala Hem och Skola-föreningar, Kyrkslätts lärarförening och professorn i förvaltning Stefan Sjöblom kritiserade kommunens agerande.
Kommunen ändrade kurs
I juni 2023 slog Helsingfors förvaltningsdomstol fast att valet av Ikonen hade varit lagstridigt eftersom meritjämförelsen mellan kandidaterna inte hade presenterats korrekt. Valet upphävdes.
Några månader senare meddelade kommunen att man skulle anställa en svensk undervisningschef. Därmed fick den svenska utbildningen åter en egen ledningsfunktion.
I dag upplever Björk att den politiska strukturen kring den svenska utbildningen är betydligt starkare än för några år sedan.
– Däremot kan det nog hos somliga finnas en viss okunskap om svenskans betydelse för de som har svenska som modersmål med tanke på att finlandssvenskarnas andel minskar. Vi har ju en stark inflyttning till kommunen.
Nytt skolcampus ses som viktig signal
En annan fråga som varit viktig för de svenskspråkiga invånarna är skolutrymmena.
Kyrkslätt har investerat omkring 100 miljoner euro i skolcampuset Wigge strax norr om centrum. Där finns kommunens enda svenska enhetsskola för årskurserna 1–9, Winellska skolan med cirka 600 elever.
– Den här investeringen ser jag som ett klart tecken på att man i Kyrkslätt vill satsa på svensk bildning.
Förutom Winellska skolan finns de svenska lågstadierna Sjökulla skola och Bobäck skola samt Kyrkslätts gymnasium i kommunens centrum.
Småbarnspedagogiken ser ljust på framtiden
Chefen för den svenska småbarnspedagogiken, Camilla Hildén-Pinola, upplever att samarbetet med de finskspråkiga kollegerna fungerar väl.
– Vi kan också ordna fortbildning för personalen på båda språken, förutsatt att det finns de som håller fortbildning på svenska.
Tidigare i år rapporterade Hufvudstadsbladet att svenskspråkiga barn inom småbarnspedagogiken inte alltid fått psykolog- och kuratorstjänster på svenska. Situationen har nu förbättrats något. En svenskspråkig kurator började sitt arbete den 1 september.
Hildén-Pinola räknar inte med några större förändringar i barnantalet inom den svenska småbarnspedagogiken under de närmaste åren.
– För närvarande ökar mest de barn med annat modersmål än finska och svenska och vi hoppas även att det bland dessa finns de som söker sig till svensk småbarnspedagogik.
Trots att de svenskspråkiga i dag endast utgör omkring 15 procent av Kyrkslätts befolkning bedömer både politiker och tjänstemän att den svenska bildningen står på en stabil grund. Efter flera år av konflikt har fokus flyttats från förvaltningsstrider till utveckling av verksamheten.