Studie: AI kan stödja kriskommunikation men kan inte ta ansvaret
Snabb lägesuppfattning, handlingsförmåga och förmågan att identifiera förtroenderisker är avgörande för en fungerande krisberedskap i kommuner och välfärdsområden, visar en ny studie.
Kommuner, välfärdsområden och andra offentliga organisationer verkar i ett allt mer komplext krislandskap. Traditionella personal-, säkerhets- och verksamhetskriser kombineras i dag med cyberhot, informationspåverkan, AI-genererade förfalskningar, polarisering och geopolitisk osäkerhet. Det visar den nya studien Kriisiviestintä 2026.
Studien bygger på intervjuer med 62 personer från 61 organisationer. Enligt forskaren och ekon.dr Jukka Saksi handlar god krisberedskap om betydligt mer än att ha en aktuell plan.
– Krisens första tecken kan vara respons från invånare, oro hos en anställd, en teknisk störning, en fråga från lokalmedierna eller en diskussion som uppstår på sociala medier. Allt behöver inte omedelbart kallas en kris, men observationen måste nå rätt personer för bedömning.
Studien visar också att mediemiljön har förändrats snabbt. De intervjuade hade dock olika syn på journalistikens roll. Vissa upplevde medierna som snabbare, mer tillspetsade och mer konkurrensutsatta än tidigare, medan andra lyfte fram journalistiken som en viktig granskare och förmedlare av tillförlitlig information.
Enligt studien finns det inte entydiga belägg för att journalistikens betydelse skulle ha försvagats. Däremot har informationsmiljön blivit snabbare och tolkningsmakten mer fragmenterad.
Saksi konstaterar att de ökande kraven på kommunikation skapar nya utmaningar i offentliga organisationer.
– Det som överraskade mig var hur lätt det var att identifiera nya hotbilder. Däremot var det svårt att hitta äldre krisformer som skulle ha försvunnit, säger han i ett pressmeddelande.
Jukka Saksi menar att kommunikationsfunktionerna samtidigt förväntas hantera allt fler uppgifter.
– Kommunikationsteamet ska samtidigt stödja ledningen, kommunicera med personalen och invånarna, betjäna medierna, följa sociala medier och förbereda sig för desinformation. Min egen tolkning, efter att under lång tid ha följt organisationers verksamhet, är att kommunikationsresurserna inte ökar i samma takt.
Studien lyfter också fram att kriser kan uppstå till följd av hur beslut fattas. Även juridiskt hållbara beslut kan leda till allvarliga legitimitetsproblem om processen uppfattas som sluten eller orättvis.
– I en kris bedömer människor inte bara beslutet utan också hur det fattades, om människor blev hörda, om processen var öppen och om de behandlades med respekt.
När det gäller artificiell intelligens används tekniken i dag främst för uppföljning, analys, sammanfattningar och stöd för lägesbilden. En mer systematisk användning för att förutse kriser var enligt forskaren mindre vanlig än väntat.
– Jag har börjat fundera på en hybridmodell mellan människa och artificiell intelligens. AI kan hjälpa till att sammanföra utspridda signaler, bygga alternativa scenarier och lyfta fram frågor som ledningen annars kanske inte skulle uppmärksamma, säger han.
Samtidigt betonar han att ansvaret inte kan överlåtas till tekniken.
– AI ska inte ersätta människans omdöme. Som bäst frigör den tid för sådant som tekniken inte klarar av: att bedöma betydelse, ta ansvar, visa empati och fatta beslut, säger Saksi.
