Hur säljer man en kommunreform som få vill köpa?

Stora frågor om vardagliga ting. Och några konkreta svar. Sådan är diskussionen om kommunernas framtid ofta. En skola som behöver renoveras eller vårdcentral byggas ut är konkreta saker som berör riktiga människor, och regionalt definitivt något att beakta.

— Men kanske inte sådant som leder till kommunsammanslagningar, säger Christoffer Ingo (SFP) som menar att det itne är någon vits med att slå ihop 2-3 kommuner som alla har dålig ekonomi.

I onsdagens Kommunen fixar! - direktsändning, där ökat kommunsamarbete, differentierade uppgifter och kommunsammanslagningar granskades som möjliga lösningar, fick han medhåll av Kommunförbundets VD Minna Karhunen, riksdagskollegan Johan Kvarnström (SDP) och kommunforskaren Siv Sandberg.

Miljardhål kräver drastiska lösningar

Landets kommuner står inför ett strukturellt underskott på omkring en miljard euro. Enligt Kommunförbundets simuleringar krävs det omfattande förändringar i kommunstrukturen för att nå betydande besparingar.

Samtidigt varnar forskare och politiker för att fusioner inte automatiskt ger starkare kommuner.

Kommunernas framtid diskuteras i direktsändning - sammanslagning eller samarbete?

Ska alla kommuner ha samma uppgifter trots stora skillnader i befolkningsutveckling och ekonomi? Det är en av frågorna när Kommunförbundet samlar forskare och riksdagsledamöter till en direktsänd diskussion.

Kommunernas framtid kan inte tryggas enbart genom samarbete eller genom att slå samman de kommuner som har de största problemen.

Kommunförbundets utvecklingschef Merja Lang presenterade simuleringar där kommuner bildades utifrån dagens sysselsättningsområden. En sådan struktur kunde enligt beräkningarna minska förvaltningskostnaderna med cirka 550 miljoner euro per år.

– En betydande besparingspotential förutsätter betydande förändringar. Att enbart påverka situationen i de kommuner som i dag har de största utmaningarna ger inte några betydande ekonomiska besparingar, sade Lang.

Hon betonade samtidigt att simuleringarna inte är förslag till en ny kommunkarta. Inte ens mycket stora kommuner skulle automatiskt få en hållbar ekonomi. Också kommunernas uppgifter, servicenät, finansiering och produktivitet behöver ses över.

Enligt Lang handlar den avgörande frågan inte om hur många kommuner Finland ska ha, utan om kommunernas faktiska handlingsförmåga. Kommunförbundet har därför tagit fram ett ramverk som utöver ekonomin granskar bland annat demokrati, tillgången till personal, livskraft och förmågan att ordna service.

Forskaren Siv Sandberg från Åbo Akademi efterlyste en tydligare vision om vad invånarna vinner på reformerna.

– För att alla ska orka med en kommunsammanslagning behöver man ha en tanke om att någonting om några år kommer att bli bättre, sade Sandberg.

Hon varnade också för att kommunal demokrati kan försvagas om en kommun inte längre förmår fatta och verkställa beslut.

Riksdagsledamoten Christoffer Ingo (SFP) bedömde att kommunernas uppgifter knappast kan differentieras genom att dela in kommunerna i olika kategorier.

– Det betyder i praktiken att man delar in kommunerna i A- och B-kommuner. Det blir A- och B-invånare, sade Ingo.

Riksdagsledamoten Johan Kvarnström (SDP) lyfte fram Raseborg som exempel på att en fusion kan lyckas, men att processen kräver tid. Raseborg bildades 2009 genom en sammanslagning av Ekenäs, Karis och Pojo.

– Det är ingen som ångrar det i dag. Det känns som en självklarhet nu i efterhand, sade Kvarnström.

Diskussionen avslutades med en varning: om kommunerna inte själva hittar lösningar kan fler uppgifter i framtiden flyttas till välfärdsområdena, staten eller andra större organisationer. Därmed kan själva grunden för den nordiska kommunmodellen försvagas.

Siv Sandberg: När skolan, vården och makten försvinner – vad ska vi då ha kommunerna till?

Kommunstrukturdebatten är tillbaka, men den utspelar sig i ett helt nytt kommunlandskap. När vården flyttat bort, skolorna pressas och den lokala demokratin utmanas räcker det inte längre att diskutera kommungränser. Frågan är vad som i framtiden ska kvalificera en kommun att vara kommun.