Krisvarningen: Tjänstemannatoppen kräver obekväm debatt
Nu slår också kanslicheferna larm: välfärdsstatens nuvarande modell håller inte. Utan svåra vägval – och en öppen strid om vad det offentliga ska ta ansvar för – riskerar Finland att drivas mot en framtid präglad av ökade motsättningar och ekonomiska kriser redan före nästa riksdagsval.
Har stor makt
- Kanslichefer är högt uppsatta tjänstepersoner på statsrådet som leder och samordnar verksamheten.
- Bistår regeringen med strategisk planering, förutser samhällsutvecklingen och övervakar att ministeriernas arbete följer regeringsprogrammet.
- Tjänstemannaledning: Ansvarar för den operativa och strategiska ledningen av statsrådets kansli.
- Förvaltning och beredning: Samordnar beredningen av ärenden mellan olika ministerier och säkerställer att regeringen har fungerande verksamhetsförutsättningar.
- Politisk samordning: Arbetar mycket nära statsministern. På statsrådets kansli innehas kanslichefens tjänst normalt av en politiskt utnämnd statssekreterare som sitter under statsministerns mandatperiod.
Ministeriernas kanslichefer uppmanar till en bred samhällsdiskussion om de offentliga tjänsternas framtid före nästa riksdagsval. De har tagit fram en gemensam lägesbild, Finlands val, som analyserar landets strategiska situation och pekar ut riktlinjer för de kommande två valperioderna.
Utgångspunkten är fyra stora förändringstryck: global instabilitet, klimatförändring och naturförlust, förändringar i befolkning och regionstruktur samt obalanser i de offentliga finanserna.
– En tydlig lägesbild och en trovärdig färdplan stödjer beslutsfattandet och samhällets stabilitet.
Kanslicheferna betonar att det nuvarande utbudet av offentliga tjänster inte kan upprätthållas. I stället måste hela systemet anpassas till de ekonomiska ramarna, och principerna för detta bör slås fast i nästa regeringsprogram.
– Den nuvarande helheten av offentliga tjänster kan inte upprätthållas.
De efterlyser därför en öppen diskussion om vilka rättigheter och skyldigheter välfärdssystemet ska innehålla och hur ansvar ska fördelas mellan det offentliga och medborgarna.
– Det behövs en bred samhällelig diskussion om vad det offentliga servicesystemet ska omfatta.
Samtidigt understryks behovet av reformer samt vikten av förtroende i en osäker tid. Utan förtroende riskerar motsättningarna i samhället att öka och försvåra nödvändiga beslut. Säkerhet får också en bredare betydelse, från försvar till ekonomi, teknik och försörjningsberedskap.
– Förtroende för Finlands framtid är en central framgångsfaktor i osäkra tider.
På sikt lyfts hållbar ekonomisk tillväxt fram som avgörande för välfärden, även om den inte ensam löser de offentliga finansernas problem.
