Minst i landet är Sottunga med 101 invånare: ”Kommunsammanslagning är inget för oss”
Finlands minsta kommun ser ingen mening med en kommunsammanslagning. ”En kommunsammanslagning skulle förstöra vår närservice, vår gemenskap och vår närdemokrati på ett slag.”
Finlands minsta kommun, Sottunga, får även den mest härdade kommunnörden att häpna bara genom sin existens.
Kommunen har 101 invånare. Folkmängden ökar kraftigt: för bara några år sedan var invånarantalet 80.
I Sottunga snubblar man inte över byråkratin. Kommunen har ingen kommundirektör och inte heller något administrationspalats.
Den enda heltidsanställda tjänsteinnehavaren är kommundirektören. Hens ”ämbetsverk” är ett rum på 15 kvadratmeter mitt i byn, i gatuplan i ett tidigare bankhus.
Alla de övriga 15 personerna på kommunens lönelista är deltidsanställda med olika tjänstgöringsgrader. Kommunens sammanlagda sysselsättningseffekt är 4,5 årsverken.
Sottunga har sagt nej till kommunsammanslagningar varje gång frågan har kommit upp. Kommunstyrelsens ordförande Björn Rönnlöf väger sina ord noga.
- En egen självständig kommun garanterar oss gemenskap, närdemokrati och grundläggande service. Kommunen är ett verktyg för vårt civilsamhälle.
- Vi motsätter oss inte kommunsammanslagningar av princip, men vi har själva inget behov av att ta initiativ. Vem skulle presentera en ny modell för oss där åtminstone vår nuvarande service bevaras?
Läs ursprungliga artikeln här: Kuntalehti - Suomen pienin kunta Sottunga, 101 asukasta: ”Kuntaliitos ei ole meidän juttumme”
Beslutsfattarna politiserar inte
Sottungas kommunfullmäktige har 9 ledamöter och kommunstyrelsen 6 ledamöter. Dessutom har kommunen sex nämnder med 4–6 ledamöter vardera. Det finns sammanlagt närmare 50 förtroendeuppdrag.
Finns det tillräckligt med folk för alla förtroendeuppdrag?
Kommundirektören Kennet Lundström orkar artigt småskratta åt den välbekanta frågan.
- Vi har alltid lyckats tillsätta alla poster. Människorna förstår att vår självständighet och självbestämmanderätt kräver en insats av alla som kan bidra.
- Vi brukar också skämta om att skötseln av gemensamma angelägenheter är en kommuninvånarskyldighet för var och en av våra invånare mellan 18 och 80 år.
I Sottungas lokalpolitik vajar inte de partiflaggor som är bekanta från Fastlandsfinland.
- Vi har ingen partipolitik över huvud taget. Varje förtroendevald företräder sig själv och Sottunga ur sitt helt egna perspektiv, säger Lundström.
- Vi sitter alltid i mötena så länge som det behövs – alltså tills vi alla är överens.
En omvänd karriärväg
Eftersom kommunen inte har någon kommundirektör sköter kommunkanslisekreteraren också de uppgifterna vid sidan av sitt eget arbete.
- I min arbetsbeskrivning ingår egentligen allt möjligt inom kommunens allmänna förvaltning, från kommundirektörens uppgifter till att sköta kopiatorn, berättar Kennet Lundström.
Lundström studerade en gång i tiden till filosofie magister vid Åbo Akademi. Därefter sökte han sig – och hamnade ibland också lite av en slump – i olika uppgifter i kommunerna i Skärgårdshavet.
Han flyttade till Åland 2011, då han valdes till kommundirektör i Eckerö kommun med 900 invånare.
Några år senare, 2014, fick han – återigen av en slump – höra någonstans att tjänsten som kommunkanslisekreterare i Sottunga länge hade stått obesatt. Tjänsten sköttes då av kommunstyrelsens ordförande Björn Rönnlöf vid sidan av hans övriga sysslor.
- Jag meddelade att jag stod till förfogande. Och så var det med det.
I Fastlandsfinland hade man förundrat sig över Lundströms beslut. På Åland är det inget märkvärdigt med det.
- Sottunga är en helt egen värld. Att klara sig i skärgårdens hårda villkor är mycket svårare än steril förvaltning på det skyddade fastlandet.
- Jag har aldrig velat ha det lätt på jobbet. Här måste man komma överens med alla. Allt ordnar sig, på ett eller annat sätt, när man bara kommer överens om det. Den livsinställningen tilltalade mig.
Kommunkanslisekreteraren är – naturligtvis – skriven i Sottunga och bor under veckorna bredvid sitt minikontor.
- På vardagar har jag 50 meter till mitt kontor – på sommaren barfota över gräsmattan.
Lundström tillbringar många av sina lediga dagar och semestrar i sin andra bostad i Eckerö, på andra sidan Åland.
- Ett litet avstånd kan ibland till och med vara en fördel i det här arbetet.
Närservice och turistattraktioner
I Sottungas grundskola, i årskurserna 1–7, började sammanlagt nio elever i höst. Det finns två heltidsanställda lärare.
Skolans administration sköts – utan undervisningsskyldighet – av Sottungas, Kökars och Föglös gemensamma skoldirektör Kerstin Lindholm.
– Den här skolan var stängd i fyra år på grund av elevbrist, åren 2020–2024.
– Sedan räddade svenska barnfamiljer som flyttade hit allting.
För några år sedan kunde man på Åland se ett märkligt fenomen: skolflyktingar från Sverige. Föräldrarna ville själva undervisa sina barn hemma. Den svenska lagen tillåter inte det, men lagarna på Åland och i Finland gör det.
– Sedan hände något lite lustigt. Barnen började kräva att de skulle få kompisar och komma till skolan. Vi sade: ”Välkomna!”, berättar Lindholm stolt.
Just nu finns det egentligen inget behov av kommunal dagvård på Sottunga.
Kommunens bibliotek sköts av deltidsanställda bibliotekssekreteraren Svante Odmark.
– Det är självklart att varje kommun ska ha ett bibliotek, alltså naturligtvis även Sottunga.
Odmark ansvarar för en boksamling på 5 000 verk. Det går också att beställa fjärrlån.
- Vi har många stamkunder som kommer varje vecka. Barnböcker är särskilt populära.
- På somrarna trivs också turisterna mycket bra här.
Sottungas välutrustade bybutik drivs av Lotta Bäcksbacka-Karlsson.
- Jag älskar barnfamiljer, eftersom de äter mycket, berättar handlaren med glimten i ögat.
Bybutiken är ett andelslag.
- Kommunens invånare och en del av våra sommarboende äger sin egen butik. Det skapar engagemang.
De äldre står under särskilt skydd
De åländska kommunerna har genom historien tagit särskilt väl hand om sina äldre och barn. Lokalsamhället lämnar inte sina utsatta medlemmar ensamma.
- Vi skämmer rentav bort våra äldre och barn, avslöjar kommunssekreteraren Kennet Lundström.
- Så länge också barnen och de äldre mår bra hos oss är vår framtid tryggad.
Av Sottungas 101 invånare är 42 över 65 år. Kommunssekreteraren får inte panik över detta.
- Ibland har man här smålett åt att människorna hos oss snällt betalar sina skatter, lever anspråkslöst och håller sig friska till livets slut, eftersom kommunen annars skulle gå i konkurs.
En sjukskötare betjänar Sottungaborna två dagar i veckan. En läkare besöker kommunen en gång i månaden. I brådskande fall söker man sig till grannkommunen eller Mariehamn – i nödsituationer till och med med helikopter.
Kommunen ordnar själv hemvården för äldre. Däremot finns det inga servicebostäder i kommunen.
Om Sottungas äldre behöver serviceboende dygnet runt finns kommunalförbundet OASEN (”Oasen”; Oasen boende- och vårdcenter), som drivs av Jomala kommun och omfattar 13 kommuner, till hands.
Kan det gå så att redan en enda ”dyr” äldre person rubbar hela Sottungas ekonomi?
– Vi tänker aldrig så. Alla som blir gamla eller sjuka har rätt till bästa möjliga vård.
Litet, men seglivat
Näringsverksamheten på Sottunga är småskalig, men desto mer seglivad.
Kommunens största enskilda arbetsgivare är kommunen.
När arbetsinsatsen från den heltidsanställda kommunkanslisekreteraren och omkring 15 deltidsanställda räknas samman uppgår kommunens sysselsättningseffekt till totalt 4,5 årsverken.
Eller, om man ska vara riktigt noggrann: med de två nya heltidsanställda lärarna som började i höstas är kommunens sysselsättningseffekt redan 6,5 årsverken.
- Vi har dessutom ett par små byggföretag, en butik, några lantbrukare och en mycket livlig turistverksamhet på somrarna, räknar kommunkanslichef Lundström upp.
- En rörmokare-elektriker, som numera är pensionerad, sköter fortfarande en stor del av arbetsuppgifterna inom den branschen.
Det finns inga arbetslösa på Sottunga.
- Såvitt jag vet har vi åtminstone inte just nu en enda officiellt arbetslös.
Det förekommer knappast någon arbetspendling till huvudön eller exempelvis till Mariehamn.
- Regelbundna dagliga arbetsresor här i skärgården är besvärliga. Det finns få färjeturer, och resan härifrån till exempelvis hamnen i Långnäs på huvudön tar drygt en timme. Därifrån är det ytterligare nästan en timmes bilresa till Mariehamn.
- Kommunernas gemensamma tjänsteinnehavare reser naturligtvis mellan öarna. Också vår pastor besöker regelbundet både Kökar och Föglö.
Framtiden – kommunsammanslagningar?
Åland har fortfarande 16 kommuner.
Diskussioner om tvångssammanslagningar förs i landskapet med några års mellanrum, men konkreta projekt för kommunsammanslagningar har fallit gång på gång.
Vad anser Sottungas förtroendevalda ledning om kommunsammanslagningar?
Kommunstyrelsens ordförande Björn Rönnlöf har en klar uppfattning om läget i sin egen kommun.
- Sottunga har inget att oroa sig för. Kommunsammanslagning är inte vår grej. Åtminstone inte just nu.
- Kommunen är inte bara en administrativ organisation för oss. Den är den viktigaste strukturen för gemenskap på våra öar. Människor hjälper varandra. Ingen lämnas i sticket. Kommunen är bara ett verktyg för oss.
Rönnlöf följer ändå landskapets diskussioner om kommunsammanslagningar artigt från sidan.
- En kommunsammanslagning som bevarar våra nuvarande tjänster och möjligheten till lokalt beslutsfattande är naturligtvis möjlig i framtiden.
- Just nu finns ingen sådan i sikte.
Kommunkanslisekreterare Kennet Lundström påminner om att samarbetet mellan kommunerna är A och O i en liten kommun.
- Sottunga klarar naturligtvis inte av alla sina skyldigheter på egen hand. Därför har kommunen byggt nätverk på många sätt.
- Frågor som är för stora för Sottunga sköter kommunen tillsammans med andra kommuner i gemensamma kommunalförbund eller genom gemensamma tjänster.
Exempelvis är byggnadsinspektörstjänsten gemensam med Vårdö kommun. Sottunga betalar 20 procent av inspektörens lön.
Tjänsten som skoldirektör är i sin tur gemensam med Kökar och Föglö.
