Ny lag ger kommunerna större ansvar för sanering av oljeskador
Kommunerna förväntas utveckla sin beredskap att delta i uppstädningen av miljöskadliga utsläpp som orsakas av fartyg.
– Som det nu är bär kommunerna inte ansvar för akuta saneringsåtgärder ifall det sker stora miljöskadliga utsläpp till havs. Den nya lagen kommer att bredda kommunernas ansvar, säger Tia Laine-Ylijoki-Laakso, direktör för Miljöministeriets enhet för utsläpp och miljörisker.
Kemikalier på tapeten
Utöver oljeolyckor nämner lagförslaget även kemikalieolyckor där fartyg är inblandade. I praktiken avses till exempel utsläpp av ammoniak, metanol eller biobränsle.
– Det här lagförslaget har planerats i flera år, men på grund av det skärpta säkerhetsläget och det hot som den ryska skuggflottan utgör har beredningen påskyndats, säger Laine-Ylijoki-Laakso.
Enligt Miljöministeriet är det främsta syftet med lagen att se till att kommunerna utvecklar en systematisk beredskap för att hantera olje- och kemikalieolyckor. Det här förutsätter ett starkare samarbete mellan alla kustkommuner än tidigare.
Vem ska stå för den tekniska utrustning som krävs för att städa upp oljeskador?
– Det är knappast ändamålsenligt att kommunerna själva köper upp teknisk utrustning för att bekämpa olje- och kemikalieolyckor. Den vettigaste lösningen är säkert att flera kommuner tillsammans upphandlar tjänsterna av bolag i branschen, säger Laine-Ylijoki-Laakso.
Nya samarbetsområden tar form
Lagförslaget delar in kusttrakterna i tre så kallade samarbetsområden som ska upprätta en gemensam beredskap. Det södra samarbetsområdet inbegriper alla kustkommuner i Nyland och Kymmenedalen. Det västra samarbetsområdet omfattar Egentliga Finland, Satakunta och Österbotten och det norra samarbetsområdet sträcker sig från Lappland till Mellersta Österbotten.
– Lagen tar inte ställning till hur samarbetet ska upprättas och vem som gör vad. Det är något som kommunerna själva får ta ställning till inom ramen för sin självbestämmanderätt.
Miljöministeriet har preliminärt reserverat 3 miljoner euro i statsbudgeten för 2027 för att finansiera den kommunala beredskapen att hantera olje- och kemikalieolyckor till havs. Då beloppet delas mellan alla kustkommuner i havsbandet blir det omkring 50 000 euro per kommun.
Otillräcklig finansiering
– Vi klarar oss inte med sådana småsummor. Det behövs tillräcklig statlig finansiering för att vi ska kunna axla ett större ansvar för efterbehandlingen av olje- och kemikalieolyckor. Hangö har dessutom mycket lång strandlinje som vi ansvarar för, vilket innebär att vi är väldigt utsatta, säger Timo Laine, teknisk direktör på Hangö stad.
Han får medhåll av kollegan Maria Degerlund som är miljövårdschef på Hangö stad.
– Vi har inte diskuterat lagförslaget i detalj inom staden ännu, men mitt första intryck är att det brister i den statliga finansieringen. Staden kan inte hosta upp sådana summor som krävs, säger Degerlund.
Det är tills vidare oklart om Hangö kommer att upphandla egen teknisk utrustning för bekämpningen av olje- och kemikalieolyckor eller inte.
– Om staten skyfflar över mera ansvar på oss så måste den tekniska utrustningen vara i skick. Om vi förlitar oss på underleverantörer via samarbetsavtal måste vi försäkra oss om att utrustningen är tillgänglig på momangen då olyckan slår till, säger Laine.
Uppdatering av beredskapsplan
I Österbotten är man också förbryllad över lagförslagets ekonomiska konsekvenser.
– Att suga upp trögflytande olja ur havet kräver dyr specialutrustning. Sådan har vi inte själva. Vi har för närvarande ett samarbetsavtal med Arctia som har en del av den utrustning som behövs, säger Magnus Nylund, kommunalteknisk chef i Korsholms kommun.
Enligt Nylund är det viktigaste att utarbeta en ny beredskapsplan som beaktar de krav som den nya lagen ställer.
– Det nya i lagförslaget är ju att kommunerna nu förväntas rycka ut till sjöss om det inträffar olyckor och utsläpp av olja eller kemikalier. Det kräver tillgång till båtar och en helt annan beredskap.
I likhet med Hangö har Korsholm inte hunnit diskutera lagförslaget internt eftersom det gick på remiss förra veckan.
– Jag har förstått att kommunerna kan ansöka om statliga budgetanslag för att finansiera arbetet med en ny beredskapsplan. Stödet skulle underlätta kommunernas beredskapsarbete. Vi eftersträvar också ett tätare samarbete med våra grannkommuner, säger Nylund.
Den nya lagen om efterbehandling av stora fartygsoljeskador och fartygskemikalieolyckor på havsområden beräknas träda i kraft i januari 2027.
