SFP-veteranen har lett kommunstyrelsen i Kronoby i två omgångar
Hans-Erik Lindgrens kommunalpolitiska karriär har varit ovanligt lång. Än är han aktivt med i det lokala beslutsfattandet.
Hans-Erik Lindgren, 80 år och bosatt i Snåre i Kronoby, är profilerad som en av de mest rutinerade kommunalpolitikerna i Österbotten.
Lindgrens långvariga samhälleliga engagemang på såväl lokal som regional nivå omspänner sex decennier. Under den tiden har Kronoby haft sex olika kommundirektörer.
- 1976 blev jag invald i tekniska nämnden i Kronoby. Organet benämndes nämnden för allmänna arbeten på den tiden. Det var mitt första kommunalpolitiska uppdrag, minns Lindgren när Kommuntorget träffar honom i slutet av juli.
- Att jag tog steget in i kommunalpolitiken var främst en följd av att jag tidigare hade medverkat i olika jordbruksorganisationer. 1973 blev jag medlem i styrelsen för ÖSP:s lokalavdelning i Kronoby. Där satt jag totalt 23 år varav 13 som ordförande. Jag var också styrelsemedlem i SFP:s lokalavdelning i ett tidigt skede.
Lindgren tog över familjens hemman 1965. Då var Hans-Erik under 21 år och därför tvungen att ha förmyndare när han ansökte om lagfart för jordbruket.
- 1974 byggde vi ett nytt fähus och utvidgade mjölkproduktionen till 24 kor samt ungdjur. 2000 gick jag i pension i samband med en generationsväxling då min son Leif tog över..
Kort paus från kommunalpolitiken
Inspirerad efter det första nämnduppdraget kandiderade Hans-Erik Lindgren för SFP två gånger i kommunalval i hemkommunen utan att bli invald.
- Först på det tredje försöket, 1988, valdes jag till första ersättare. I praktiken deltog jag i alla fullmäktigemöten efter dess. Fyra år senare, 1992, blev jag ordinarie fullmäktigeledamot, fortsätter Lindgren.
I slutet av 1990-talet innehade Lindgren posten som kommunstyrelsens ordförande. Han beskriver dessa år som politiskt turbulenta och krävande.
- Exempelvis bolagiseringen av det lokala elverket var en knepig fråga. Mitt samarbete med den dåvarande kommundirektören Gösta Svenfelt förlöpte i sin tur mycket väl. Jag följde ofta med om Gösta åkte någonstans för att träffa och diskutera med myndigheter.
I kommunalvalet 2000 valde han att inte ställa upp.
- Jag kände mig sliten och var i behov av att ta en paus från lokalpolitiken.
Avbrottet blev kortvarigt. Redan 2004 gjorde Lindgren comeback i Kronobypolitiken och sedan dess har han fått väljarnas förtroende på kontinuerligt vis.
Under de senaste 22 åren har han lett kommunfullmäktige under en mandatperiod och kommunstyrelsen under en annan period.
- I valet 2021 erhöll jag 174 röster och var samtidigt manlig röstmagnet i kommunen. Fjolårsvalet 2025 var däremot en besvikelse. Mitt understöd sjönk till 57 röster, men jag behöll i alla fall platsen i fullmäktige, säger Lindgren.
Lindgren är i dag äldst i Kronoby fullmäktige.
- Med den rollen fick jag också äran att öppna det första mötet efter valet. Det är en lokal tradition i kommunen.
Pensionärernas ställning en viktig hjärtefråga
Förutom ledamot i kommunfullmäktige är Hans-Erik Lindgren för närvarande ersättare i kommunstyrelsen.
Han sitter också i styrelsen för Kvarnens samkommun som driver Kronoby folkhögskola- ett uppdrag som han har för fjärde perioden i rad och som han uppskattar mycket personligen.
- Att arbeta för pensionärernas ställning är en motiverande faktor för mig. Jag är ersättare i äldrerådet för Österbottens välfärdsområde samt även medlem i Kronoby kommuns äldreråd.
- Vi ser bland annat över frågor gällande boende och hälsovård för äldre invånare. Själv försöker jag uppmana till cykling, skidning och andra motionsformer, säger Lindgren som även är ordförande för föreningen Kronoby Pensionärer med över 300 medlemmar.
Vad är det som får dig att fortsätta engagera dig politiskt som 80-plussare?
- Av personliga skäl behöver jag något vettigt att syssla med och fokusera på. Jag blev änkling 2008 och för sex år sedan gick dessutom min särbo bort, säger Lindgren som har tre barn från det första äktenskapet.
- Man blir aldrig fullärd i politiken. Det finns alltid något nytt att lära sig och samhället utvecklas och förändras hela tiden, betonar Lindgren.
Om du jämför nutiden med 1980- och 1990-talen. Hur har det kommunalpolitiska arbetet förändrats över tiden?
- Antalet ärenden som togs upp i fullmäktige via nämnderna var betydligt fler tidigare. Dessutom har tjänstemännen klart större inflytande numera. Förr sammanträdde fullmäktige en gång i månaden. Idag handlar det om 5-6 möten per år.
Dragkamp om landskapstillhörigheten
Under lång tid har Kronobypolitiken präglats av dragkamp och splittring i landskapsfrågan där tillgången och närheten till vårdservice är en nyckelfaktor. Nya initiativ är att vänta, framhåller Hans-Erik Lindgren.
Hittills har en majoritet av politikerna velat tillhöra Österbotten. Men det finns starka utbrytartendenser i Nedervetil-området där Karleby och Mellersta Österbotten står högt i kurs.
För ett par år var ett initiativ om att Nedervetil skulle överföras till Karleby stad aktuellt. Både kommunstyrelsen i Kronoby och staten förhöll sig avvisande till denna önskan.
Om en kommundel skulle förloras vore det i praktiken slutet för nuvarande Kronoby kommun, konstaterar Lindgren.
Vad kan sägas om nyrekryteringen och återväxten i Kronobypolitiken?
— I samband med det senaste valet blev många nya och yngre kandidater invalda i fullmäktige. Det handlar dessutom om ambitiösa personer.
Med cirka 6 200 invånare är Kronoby ett exempel på en österbottnisk landskommun som länge har tampats med befolkningsminskning.
- Speciellt Kronoby-delen ligger nära både Karleby och Jakobstad. Målsättningen har varit att öka inflyttningen till kommunen. Av någon anledning har det inte riktigt lyckats.
Två av kommunens tre kvarvarande lågstadieskolor är aktuella objekt för rejäla förnyelser.
Nybygget vid Terjärv skola är i gång och förväntas bli klart i slutet av 2026 eller början av 2027. Också vid Centralskolan i Kronoby bör den nuvarande fastigheten ersättas. Projektet är under planering som bäst, säger Lindgren.
Ett investeringsbeslut angående den planerade aluminumfabriken på gränsen mellan Kronoby och Karleby väntas under sommaren 2027. Vad skulle en eventuell etablering betyda för Kronoby?
- Det skulle betyda väldigt mycket. Det vore en ofattbar stor satsning och det talas om tusentals arbetstillfällen i uppbyggnadsskedet. Det bör samtidigt finnas tillgång till tomter och bostäder i Kronoby kommun i så fall.
- Åsikterna om fabriken är delade på det lokala planet. Motståndare saknas inte. Man är framför allt orolig för miljöförstöring och anläggningens konsekvenser för olika verksamheter, säger Hans-Erik Lindgren.