Tuula Lahti står på ett stenlagt torg framför Aalto-centret i Seinäjoki.
Seinäjoki har möjligheter att klättra mot en högre nivå inom den nationella och internationella turismen med Aalto-centret som sedan slutet av juli är klassificerat som världsarv inom Aalto Works-serien. Den här statushöjningen är mycket betydelsefull för staden, säger Tuula Lahti, vd för Visit Seinäjoki Region.

Aalto-centret blir världsarv – Seinäjoki ser stora möjligheter

- Vi har kanske inte riktigt tagit till oss det hela ännu, säger Tuula Lahti, vd för Visit Seinäjoki Region.

Publicerad Senast uppdaterad

Seinäjoki är en av de inhemska städer som gläds över den nyligen beviljade världsarvsstatusen för arkitektoniska serien Aalto Works som totalt består av 13 byggnadsverk runt om i landet. Tuula Lahti, vd för Visit Seinäjoki Region, blickar med tillförsikt framåt.

Det är gråtung himmel och lite kvarvarande regnstänk i eftermiddagsluften när Kommuntorgets reporter besöker det nyblivna världsarvsområdet Aalto-centret i Seinäjoki den tredje måndagen i augusti.

Under en rundvandring i centret viker jag in till Lakeuden Risti-kyrkan (Slättens Kors) vars kompletterande yttre torn är känt som ett klassiskt landmärke för huvudstaden i finska Sydösterbotten.

Seinäjoki stadshus i mörkt tegel vid ett stenlagt torg, med en informationsskylt i förgrunden.
Seinäjoki stadshus uppfördes 1961-62. Byggnaden har grundrenoverats och restaurerats åren 2015-2021.

Jag betraktar den både stiliga och spartanskt präglade arkitekturen inne i kyrkan.

Samtidigt känns det som om årets högsäsong för den lokala turismen börjar sjunga på sista versen.

Aalto i Seinäjoki

Aalto-centret är profilerat som en världsunik arkitektonisk helhet i Seinäjoki.

Centret består av sex byggnader samt det medborgartorg som färdigställdes 1988.

Kyrkan Lakeuden Risti (Slättens kors) (byggdes 1957-1960), församlingscentret (1965-66), Stadshuset (1961-62), stadsbiblioteket (1964-65), Statens ämbetshus (1966-68), stadsteatern (1986-87) samt Apila-biblioteket (2012).

I närheten finns också ett tidigt verk av Alvar Aalto, Seinäjoki skyddskårsdistrikts stabshus som är byggt 1925.

Källa: Aalto-centret

Någon enstaka besökare bekantar sig med den Aalto-designade attraktionen. En guide som sitter nära kyrkans entré upplyser mig om att cirka 20 besökare har haft vägarna förbi hittills under den här dagen.

- Lakeuden Risti är den klart mest besökta byggnaden i Aalto-centret. Enligt den lokala församlingen har det gjorts uppskattningsvis cirka 60 000 besök per år i kyrkan på sistone, säger Lahti.

Världsarvet öppnar dörren för året runt-verksamhet

Inför konferensen i Sydkorea i juli var man i Seinäjoki förhoppningsfulla och även förberedda på att delaktighet i ett UNESCO-världsarv kunde bli verklighet.

Aalto-stiftelsen och Museiverket tillsatte under våren en kommunikationsgrupp för att förbereda kommunikationen kring ett eventuellt positivt beslut.

- Visst är den här statushöjningen någonting mycket betydelsefullt för staden. Samtidigt har vi kanske inte riktigt hunnit ta till oss det hela ännu. Den här nyheten kom mitt under semesterperioden, säger Tuula Lahti.

- Enligt uppgifter från församlingen har besöksfrekvensen i kyrkan redan ökat en aning efter att världsarvet beviljades för cirka tre veckor sedan. Det är kanske främst finländare, men även en del utländska turister, som har sökt sig hit.

Lahti framhåller att Aalto-centret sedan länge har en grundmurad position som en toppattraktion i Seinäjokis turistvärld.

- Tack vare världarvsstatusen förbättras möjligheterna att utveckla året runt-verksamhet i det här centret som är unikt till strukturen och sammansättningen.

- Vi kan överlag sikta mot en högre nivå inom turismen och gå in för att effektivera marknadsföringen- både i hemlandet och i internationella sammanhang, säger Lahti. Vi överväger också att börja räkna antalet besökare mera noggrant. Alla skriver inte sina namn i gästböckerna. Det är inte heller alltid så lätt att skilja mellan lokala invånare och besökare som kommer utifrån.

Modern vit kyrkobyggnad med högt torn, grönt tak och gräsmatta under mulen himmel.
Lakeuden Risti-kyrkan (Slättens kors), invigd 1960, är det främsta besöksmålet på Aalto-centret.

- Det kan också bli aktuellt med en enkät nästa år. Vi vill utreda vad som intresserar besökarna och varför de besöker centret, säger Lahti.

Kyrkan och församlingscentret i behov av grundrenoveringar

Hur är det med byggnadernas behov av renoveringar?

- Större delen av byggnaderna är nyligen grundligt renoverade: stadshuset, teatern, Aalto-biblioteket och även Medborgartorget. På torget brukar det uppiggande ljusevenemanget Aalto Aesthetics arrangeras på hösten.

- Både församlingscentret och kyrkan, speciellt tornet, är i sin tur i behov av klara grundrenoveringar. Satsningarna är på gång och kostnadsmässigt handlar det uppskattningsvis om flera miljoner euro. Staden har dessutom planer på att inrätta ett besökscenter i anslutning till bibilioteken. Men något slutgitigt beslut har inte fattats, säger Tuula Lahti.

Hon ser allmänt optimistiskt på centrets framtid efter den milstolpe som världsarvet utgör.

- En stor fördel i sammanhanget är att området är mycket lättillgängligt och exempelvis beläget på bara 5-10 minuters promenadavstånd från stadens resecenter.

Lahti tillägger att statushöjningen väntas ha stor betydelse för olika aktörer inom det lokala näringslivet. Dessutom bäddar centrets närhet till flera större stadsfestivaler för positiva synergieffekter.

Seinäjoki är profilerat som en av de främsta festivalstäderna i landet. Bland annat har Tangomarkkinat noterat ökade besöksmängder i år.

Ingen brist på lokala guider

Aalto-cenret har god tillgång till lokala och språkkunniga guider, säger Tuula Lahti.

- Varje år anordnas närmare 100 guidade turer. Tillsvidare saknas uppgifter om omfattningen under sommaren 2026.

- Nyligen blev 15 nya guider certifierade. Det handlar om språkkunniga personer som ofta jobbar som lärare. Man kan rentav erbjuda guidning på japanska, säger Lahti.

För övrigt finns en broschyr om Aalto-centret och det moderna Apila-biblioteket, som byggdes 2012 strax intill centret, tillgänglig på finska och en rad andra språk.

- Broschyren finns inte på svenska. Men en svenskspråkig version är på gång, säger Lahti.

Aalto-centret kommer att fortsätta samarbeta med Alvar Aalto-stiftelsen och Visit Alvar Aalto-tjänsterna- inte minst på marknadsföringsfronten.

Tuula Lahti säger också att hon ser möjligheter att utveckla samarbetet med 20-årsjubilaren Kvarkens världsnaturarv samt några andra statusområden i Södra Österbotten: Kratersjöns Geopark (Lappajärvi, Vindala, Alajärvi och Evijärvi) och Geopark (Kauhajoki, Storå, Östermark).

Powered by Labrador CMS