Valsedel med instruktionen att den inte får vikas, informationsblad och penna på ett bord.
En valsedel med texten ”VALSEDEL FÅR EJ VIKAS” ligger på ett bord tillsammans med informationsblad och en penna i en grönskärmad miljö.
W.carter, CC BY 4.0 , via Wikimedia Commons

Därför spricker blockgränserna i kommunalpolitiken i Sverige

Allt fler kommunalpolitiska beslutsfattare i Sverige frångår de blockpolitiska röda linjer som genomsyrar landets rikspolitik.

Publicerad Senast uppdaterad

Den politiska oppositionen lyckades säkra sin majoritet i Sveriges riksdag med tre mandats marginal. Tuffa regeringsförhandlingar är att vänta på grund av den starka blockpolitik som spelar spratt med kompromissviljan. I kommunalvalet ser lägesbilden annorlunda ut.

Man i glasögon och mörk kavaj porträtterad framför bokhyllor.
Axel Cronert är forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.

Till det svenska kommunalvalets segrare hör Miljöpartiet de gröna och Moderaterna som rycker framåt med 1,8 respektive 1,6 procentenheter. Vänsterpartiet går också framåt med 0,7 procentenheter. Riksdagens största parti Socialdemokraterna backar däremot med 1,5 procentenheter.

Liberalernas starka slutspurt och återhämtning i riksdagsvalet syns inte alls i kommunalvalsresultatet. Det forna folkpartiet förlorar 1,2 procentenheter av sitt väljarstöd i kommunalvalet. Valets största förlorare Sverigedemokraterna tappar likaså 1,2 procentenheter och landar på ett väljarstöd på 13,4 procent, vilket är hela 4,1 procentenheter lägre än i riksdagsvalet.

Svag lokal förankring

– Sverigedemokraterna har alltid varit relativt svaga i kommunalvalet. En delförklaring är att SD saknar samma organisatoriska erfarenhet och lokala förankring som de äldre etablerade partierna, säger Axel Cronert, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.

Det finns även andra orsaker till Sverigedemokraternas kräftgång.

– Sverigedemokraternas hjärtefrågor hade sämre genomslag denna gång. En tolkning av valresultatet är att många röstade mot Tidöpartiernas åtstramning av invandringspolitiken, utvisningen av ensamstående barn och regeringens sänkning av straffbarhetsåldern för vissa allvarliga brott till 14 år. Trots att kommunerna inte har mandat att fatta beslut om dessa frågor hade det en inverkan också på resultatet i kommunalvalet, säger Cronert.

Den svenska rikspolitiken är behäftad med cementerade blockgränser där vänster- och högerpartierna inte kan föreställa sig att sitta i samma regering. Enligt Axel Cronert har den svenska blockpolitiken luckrats upp i landets kommunfullmäktige.

– Det har skett ett tydligt politiskt skifte där allt fler partier samarbetar över blockgränsen i kommunerna. Det näst vanligaste styret i kommunfullmäktige under den förra mandatperioden var en koalition mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. Det här gränsöverskridande samarbetet kommer säkert att fortsätta också denna mandatperiod, säger Cronert.

Många spruckna koalitioner

Den politiska kulturen i den svenska kommunalpolitiken genomgår stora förskjutningar just nu.

– Väldigt många koalitioner sprack under den förra mandatperioden 2022–2026. Vart sjätte kommunalpolitiskt styre omförhandlades, vilket tyder på en större politisk vilja att hitta nya allianser som inte beaktar invanda mönster.

Valdeltagandet i det svenska riksdags- och kommunalvalet var makalösa 84,8 procent.

– Här ser vi en stark tudelning. I många valdistrikt där Sverigedemokraterna har varit starka tidigare minskade valdeltagandet. På motsvarande sätt lyckades vänsterpartierna mobilisera sina väljare i socioekonomiskt utsatta områden i många kommuner.

Årets riksdags- och kommunalval ordnades samtidigt i Sverige. I förvånansvärt många fall gick valsedlarna till två skilda partier i valbåset.

Kluvna väljare

– Opinionsundersökningar visar att över en tredjedel av väljarna röstade på olika partier i riksdags- och kommunalvalet.

Omkring tre fjärdedelar av Socialdemokraternas och Vänsterpartiets anhängare röstar på samma parti i bägge valen, men till exempel 36 procent av Sverigedemokraternas anhängare röstade på två olika partier i årets val.

– Det här väljarbeteendet tyder på att många väljare är pålästa och att de röstar på ett sofistikerat sätt där de kan skilja mellan respektive partiers lokala och rikspolitiska profilering.

Lokala partier rör om i grytan

Ett annat fenomen som möblerar om den kommunalpolitiska kartan är de lokala partierna som saknar representation i Sveriges riksdag. Både i detta och det förra kommunalvalet för fyra år sedan gick 5 procent av alla röster till lokala partier.

– Det rör sig ofta om partier som förhåller sig kritiskt till en infrastrukturell lokal utbyggnad i den egna kommunen. Det handlar alltså ofta om lokala ödesfrågor som delar kommunens invånare i två läger.

Axel Cronert ger ett konkret exempel från sin egen region i Uppsalanejden.

– I Knivsta lyckades grupperingen Knivsta.nu mobilisera nästan 32 procent av rösterna i kommunalvalet. Det är en imponerande siffra.

Kommer det att ske en grön omställning på grund av Miljöpartiets och Vänsterpartiets frammarsch i många kommuner och regioner?

– Det återstår att se. Miljöpartiet har varit bra på att samarbeta över blockgränserna i kommunerna och regionerna. Det kan hända att vi får se mer av det framöver. Och kommunerna och regionerna har ju stark beslutanderätt i frågor som berör lokal energiproduktion och kollektivtrafik.

Powered by Labrador CMS