Partiledardebatten: Krångliga svar på svåra frågor om kommunernas ekonomi
Det blåser snålt i kommunerna. - Är ni beredda på radikala reformer? Eller är lösningen gradvis utarmning, undrar Kommunförbindets verkställande direktör Minna Karhunen.
Frågorna är till deltagarna i den klassiska partiledardebatten som inleder Kommunmarknaden. I publiken är det hett för att den stora salen är proppfull, men också för att de stora frågorna är svåra och - akuta. Pengarna sinar, kommunernas uppgifter är fortfarande många.
Deltagarna ombeds att ge konkreta exempel. Uppgiften är närapå omöjlig.
— Bildning och skola, som är är det mest centrala som kommunerna finansierar, kan vi inte tumma på, säger undervisningsminster och SFP:s orförande Anders Adlercreutz.
Också De Grönas Sofia Virta väljer att försvara kärnan i kommunernas vardag i stället för att peka ut en särskild åtgärd som sparar stora pengar.
— Jag säger bara att det inte går att skära i detta (skola, bildning, utbildning) om vi vill att vi får ekonomisk tillväxt i Finland.
Finansminister Riikka Purra (Sannf) noterar att många bäckar små, och säger som hon alltid gör, att hon i princip stöder de åtgärder som kollegerna föreslår, olika indexjusteringar i kommunandelarna till exempel och olika strukturreformer.
— Problemet i det här landet är att det samtidigt ska sparas och satsas pengar. Den ekvationen går inte ihop, vilket många politiker har svårt att begripa.
Hennes svar på den ursprungliag debattfrågan - namnge en konkret åtgärd - är att snåla på resurserna för integraftion.
Centerns Antti Kaikkonen lyfter fram artificiell intelligens som ett sätt att skapa nya jobb och därmed tillväxt.
— Jag tror att olika AI-verktyg på riktigt kan spara pengar i kommunerna, men de behöver tas i bruk på ett fiffigt sätt. Exmpelvis skrivs det en uppsjö rapporter i olika sammanhang. Kan man här låta AI-kompisen hjälpa, undrar Kaikkonen.
Sofia Virta plockar fram elefanten i rummet.
— I framtiden kommer vi inte att ha så många många kommuner i det här landet, säger hon och fortsätter: Detta har vi talat om i tre år nu, i den här salen. Oavsett vi och ni medger det så är det så.
Efter det är diskussionen igång och verktygen varierar. Inte helt otippat är Centern det parti som med Kaikkonens mun förhåller sig svalast till Virtas utropstecken.
Finlands kommuner 2026
Finland har 308 kommuner, varav 108 är städer och 200 kommuner.
I början av 2025 minskade antalet kommuner genom att Pertunmaa gick samman med Mäntyharju.
Av kommunerna finns 292 på fastlandet och 16 på Åland. [
Den största kommunen är Helsingfors med 684 018 invånare.
Den minsta kommunen i Finland är Sottunga med 101 invånare.
Den minsta kommunen på fastlandet är Lestijärvi med 665 invånare.
Finlands minsta stad är Kaskö med 1 241 invånare.
De nio största städerna har över 100 000 invånare, och tillsammans bor cirka 2,3 miljoner människor i dessa städer.
I huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla) bor cirka 1,2 miljoner invånare.
Kommunernas genomsnittliga folkmängd var 18 354 invånare år 2025, medan medianen var 5 983 invånare.
Källa: Kommunförbundet. Befolkningsuppgifterna avser läget 31.12.2024.
